Thursday, February 18, 2010

Kolonikatten Bullen














Katten Bullen har i hela sitt liv levt på Elinelunds koloniområde, varje dag har han glatt välkomnat alla kolonister som kört in på området. Han har förtroende för människor och lever upp så fort någon visar honom lite omtanke och respekt. Att ingen har haft hjärta att ge honom ett hem är för mig en gåta och efter att nästan kört över honom med bilen i vintras fick han följa med mig hem. Han sprang desperat fram till alla som dök upp och sökte aktivt efter hjälp hos förbipasserande.
I brist på stödhem hamnade han hemma hos min granne och kolonikatten Danny där han fått en tillfällig varm och kärleksfull fristad. Då upptäckte vi att han hade magproblem och fick akut åka till veterinären. Stackars Bullen hade blivit förstoppad och höll på att dö. På bilden är han nyss hemkommen från veterinären, men plågas fortfarande av sin mage.
Tack vare bidragsgivare som skänkt pengar till kolonikatterna kunde hans liv räddas.
Efter konvalescenstiden har han nu fått återvända till sitt tillfälliga hem där han är på sprudlande humör igen.

Bullen är inte den enda på kolonin som behövt och kommer att behöva specialvård för att överleva.
Precis som människor blir katterna sjuka och skadade ibland och kan behöva akut veterinärvård. Lättbehandlade sjukdomar som t ex öroninflammation (som några kolonikatter haft) är plågsamt för katten. Utan vård kan en lättbehandlad sjukdom snabbt leda till kattens död.
Plocka gärna med dig ett inbetalningsgiro från anslagstavlan nästa gång du är på kolonin, din gåva räddar kattliv.

Bullen hälsar och tackar alla bidragsgivare för att han fick den vård som han behövde för att överleva sina tvåårsdag. Denna goa kattkille letar nu efter en trygg plats, fylld av kärlek och omtanke att leva på i resten av sitt liv, som vi hoppas blir riktigt långt! För det är han värd.

3 comments:

  1. Dags att ta fram ert postgiro nummer igen känner jag.

    Vilken tillit till människan Bullen har och så många andra katter, trots att så många inte ens ser dem.

    Han ser ut att må väl nu, så jag hoppas magen är bra igen.

    Nyligen trodde jag att jag höll på att förlora min hjärta Kletus, men med envist hopp och omvårdnad vände allt och han mår nu bättre än aldrig förr...

    Må så gott kära vän,
    Ia

    ReplyDelete
  2. Men, vad hände lille Kletus? Man känner sig rätt maktlös när fyrbeningarna blir sjuka, precis som små barn kan de inte berätta vad som är fel. Katter har dessutom tendens att hålla fasaden uppe även när de är väldigt illa däran, en primitiv kvarleva då de annars lätt hade kunnat bli ett byte för rovdjur.
    Skönt att du uppmärksammade Kletus hjälpbehov och att han nu är helt återställd! Kram! Maria-Isabel

    ReplyDelete
  3. Hur har det gått, har Bullen hittat något hem??

    ReplyDelete